Påverkanskampanjer, cyberattacker och olika påtryckningsmedel både politiskt,
ekonomiskt och diplomatiskt är beståndsdelar i gråzonen mellan krig och fred,
sammanfattningsvis kallat hybridhot.
Det var ämnet för seminariet ”Mellan krig och fred – om hybridkriget” som Samfundet
Sverige-Finland och EU-kommissionens representation i Sverige arrangerade den 10
maj. Seminariet, som började planeras i januari, fick en kuslig aktualitet efter Rysslands
invasion av Ukraina. Hela spektrat av hybridhot och rena militära hot behandlades av
den namnkunniga panelen med Eva Hamilton som moderator.
Hotet skall ses i ljuset av den allt tydligare maktkampen mellan demokratier och
auktoritära regimer, menade Teija Tillikainen, chef för Hybrid Center of Excellence i
Helsingfors. Ryssland och Kina vill utmana vårt system genom att skapa falska bilder av
att demokrati är ett ineffektivt system.
Kriget i Ukraina ser ut bli långvarigt och våldsamt, menade Martin Kragh från
Utrikespolitiska institutet och gjorde bedömningen att krigföringen är förhållandevis
ålderdomlig, beroende på att endast ett fåtal personer i den ryska ledningen var
inblandade i krigsplaneringen. Därför har vi inte hittills sett systematiska inslag av
hybridhot.
Cyberattacker som utpressningsvirus mot företag och myndigheter, där kravet är att de
drabbade skall betala lösensummor, kan köpas av stater från kriminella nätverk,
påpekade Johan Wiktorin, f d officer, idag chef för företaget Intil. Ytterligare exempel är
desinformation som kan spridas genom köp av tusentals ”likes” på Youtube. Vidare,
främmande makter som köper fastigheter och mark i Sverige är ett typiskt hybdridhot.
Finlands ambassadör i Sverige, Maimo Henriksson beskrev vägen till Nato-medlemskap
för Finland och Sverige. Det är historien och krigserfarenheterna som spelat in i Finlands
snabba beslut att söka medlemskap.